Brujah
brujah.png

Stark, temperamentsfull och rebellisk – där har du den genomsnittliga Brujahn i tre ord. Klanen utgörs till största del av framåtsträvande nytänkare, och de tenderar att vara de mest högljudda och våldsamma vampyrerna. Men trots att många beskyller Brujah-vampyrer för att bara vara slödder och bråkstakar handlar allt i slutändan om idealism och passion. En Brujah är en individuell vampyr som verkligen brinner för någonting, och som försvarar sina ideal med tänder och klor. Till klanens förmågor hör främst övernaturlig styrka och snabbhet, men även en hotfull utstrålning karakteriserar medlemmar av klan Brujah.

Klanens hierarki är mycket lös, och respekten för auktoritet är inget som direkt bankas in i en typisk Brujah (även om just "banka" är ett av de första ord som man nog tänker på när en Brujah vill få sin åsikt hörd). En Brujah går oftast sina egna ärenden, och de sällsynta klansammankomsterna börjar oftast med skrik och urartar i våld. Men oavsett meningsskiljaktigheterna står klanen enad inför de andra klanerna och hjälper varandra, och således finner man i klan Brujah även ett kamratskap som är sällsynt inom de andra klanerna. Brujah rekryterar oftast i studentkretsar, eftersom detta är det mänskliga samhällsskikt som mest representerar social omvälvning och förändring.

Utseendemässigt är den stereotypiska Brujahn en svartklädd läderknutte med alltför många piercingar och annat extremt som ska uttrycka att "jag bryr väl mig skit i vad samhället tycker". I verkligheten varierar utseendet ändå väldigt mycket inom klanen, och det viktigaste är egentligen att man har en individuell stil med attityd. Brujahs ser ut som de vill, och den som säger något annat tigger om stryk.


En redogörelse över klan Brujah, av Brutus, Helsingfors anno 2000

Vi Brujahs är inte som andra vampyrer. Alltför ofta numera kallas vi ”slödder” – ’Brujah, en fallen klan’. Det är sant att skillnaden är stor mellan forntidens filosofer och nutidens anarker, men den viktigaste likheten är den som oftast förbises: båda eftersträvar utveckling. Vi gör revolt mot själva vampyrtillståndet genom att agera som förändringens krafter. Vi är profeter som omfattar den aktuella tidsandan. Dagens klan Brujah utmärks av våldsamma rebeller enbart för att detta i allra högsta grad reflekterar det moderna industrisamhället. Vi är barn av vår tid.

Historia och territorier

En strävan efter förändring är ingenting utan sitt mål: perfektion; utopi. Varje vampyr inom vår klan bär inom sig en strävan, en drivkraft som leder honom eller henne mot sin personliga utopi. Vid vissa sällsynta tillfällen i historien har en stor mängd Brujahs delat samma utopi, och detta är grunden till Kartago. Här hade vi byggt upp ett samhälle där vi kunde existera fritt bland människor, som kunniga filosofer och lärare, som herdar. Men drömmen förgjordes av en vidrig konspiration, ett verk av Ventrue, Malkavian och Toreador. De puniska krigen och den påföljande romerska invasionen, understödda av de avundsjuka asätarna, ledde till Kartagos fall, och förlusten av det enda egentliga klanhem som vi någonsin haft.

I avsaknad av några kraftcentrum, och med lika många mål som det fanns vampyrer, spreds vår klan över hela världen. Vi återfinns nu i såväl de stora metropolerna som småstäder världen runt, och man kan eventuellt hävda att vi är den numeriskt sett största vampyrklanen. Detta trots att klanen decimerades i anarkrevolten på 1400-talet, som föregick Camarillans grundande. Men jag antar att det aldrig blir slut på hetlevrade ungdomar.

Klanen kom dock att ha ytterligare en chans till en gemensam utopi. I 1900-talets Ryssland grodde revolutionens anda, och i det nya Sovjetunionen kom reformernas klan att ha en primärposition. Även om alla ryska Brujahs inte delade de kommunistiska idealen såg de det som gott nog att sluta sig samman med sina klanfränder mot de andra. Behovet att isolera sig mot hämndlystna Ventruer och Toreadorer m.fl., som tills helt nyligen hållit makten, drev Rysslands Brujahs till att forma en koalition: ett Brujahråd. Nationens alla Brujahs slöt upp bakom i alliansen, från hetlevrade ungdomar till mäktiga äldste med direkt tillgång till Lenins kabinett.
Brujahrådets tid kom dock att bli kort, då förändringens krafter verkade snabbare i det mänskliga samhället än även vår klan var bekväm med. Stalin visade sig vara omöjlig att styra, och de vidsträckta eldarna från andra världskriget gjorde ryska vampyrer ytterst nervösa. Decentraliseringen och förvirringen försvagade rådet, men det kom fortfarande att vara det starkaste politiska maskineriet i Sovjet – fram tills det som ingen hade kunnat förutspå skedde.
En urgammal vampyr, en Nosferatu vid namn Baba Yaga, vaknade 1988 ur sin dvala, och på åtta korta nätter hade hon förgjort det försvagade Brujahrådet. Förfärliga rykten gick att hon åt rådsmedlemmar hela, och ingen undkom. Senare spreds ryktet som en löpeld, att Baba Yaga hade förgjorts någonstans i nordvästra Ryssland. Vad som kunde ha tillintetgjort denna flera-tusenåriga varelse var bortom någons fantasi, och inga spår fanns kvar. Men skadan var redan skedd, och Ryssland har blivit om inte en ödemark så åtminstone ett land där få vampyrer rör sig med självsäkerhet numera – vår klan mer än många andra.

Finlands Brujah

Ett tiotal Brujah-vampyrer bor och verkar i Finland sedan den svenska tiden, möjligtvis tidigare. Finlands Brujahs påverkades indirekt av maktskiftet hos den stora grannen i öst, i och med en ökning av mäktiga klankontakter, men den finska Camarillan hade för starka maktcentra för att låta sig uppröras. Som överallt annanstans i världen har vi ingen speciell nisch i samhället. Varje individ står för sig själv, borträknat den lilla anarkgruppen i huvudstaden, som verkligen börjar uppröra stadens styrande. Utöver detta är Finland ett rätt stillsamt land att vara Brujah, men framför allt finns det rum för utveckling.

Mentalitet och organisation

Trots att vi betraktas som en högst impulsiv klan, och många Brujahs är sådana, så tar vi stor möda när vi väljer våra barn. En Brujah kan inte vara apatisk, en Brujah kan inte vara svag eller viljelös; han eller hon måste ha någonting att slåss för. Oavsett varför man väljer att omfamna är det enbart sådana barn som omfamnas, som har rätt drivkraft inom sig. Trots detta är varje Brujah annorlunda, för vi har lika många mål som det finns Brujahs. Det sägs att vampyrtillståndet är ett lås på tiden, och kanske är det detta som gör att oavsett målet kan Brujahn inte släppa sitt personliga ideal. Tiden kan förändra det, men grundidén förblir den samma. Och i de få fall som utopin blir ett faktum, så tappar Brujahn sin drivkraft – vissa äldre har redan sett sitt idealsamhälle födas och dö, och då är ingen vidare förändring till godo. Då finns enbart nostalgin och sentimentaliteten, och målet blir att återgå till det som redan varit.
Det mänskliga samhället är mycket bättre anpassat till förändring. Informationsåldern är över oss, och utvecklingen går allt snabbare. Även om vår klan har lättare att anpassa oss till den föränderliga världen än andra vampyrer, går utvecklingen snabbare än många av oss gillar. Vi kan ändå helhetsmässigt sett kallas de mest moderna vampyrerna. Vi har huvudet i nutiden, vilket är mer än man kan säga om de flesta.

Mer än något annat är vi Brujahs ändå individualister och rebeller. Definitionen på en rebell är en motsätter sig etablissemanget, och detta är minsann hjärtesaken för majoriteten av Brujahs. Den typiska Brujahns aggressiva tendenser har ofta kallats en ”klannackdel”, men i slutändan handlar allt om passion för idealet. Visst är det sant att vi Brujahsbär på en hel del ilska, men känslor är ett tecken på att du fortfarande bär på din mänsklighet. Vissa säger att ilska leder till Besten, men så länge du inte låter din vrede ta överhanden och göra dig till monster kan du bruka den för att hålla dig i kontakt med din mänskliga sida – eller mer konkret: för att leva längre.

Vår klan hånas ofta för att vara rebeller utan struktur, och visst är det sant att vi inte har någon enhetlig klanstruktur, men detta gör enbart att maktstrukturen blir naturlig: den enda som verkligen kan bestämma över dig är den som är äldre och starkare än dig.
Trots att vår natur kallar oss ”enstöriga rovdjur” är vi Brujahs rätt sociala. Banden mellan skapare och barn är starka, och utöver det dras vi till likasinnade och kan med sådana forma mer eller mindre hållbara kotterier. Anarkerna är ett exempel på en större gruppering, där målet helt enkelt är att undvika Camarillans gissel. Ett av mina egna barn har tagit denna väg och format ett litet anarkkotteri i Helsingfors, mig veterligen det enda i Finland.
För brujahs finns i regel två sätt att umgås: rants och raves. En rant är en sammankomst med rätt fri agenda, men i regel diskuteras något (regional)politiskt ärende. Vem som helst får ta plats vid podiet och försöka göra sig hörd – ”försöka” är här ett bra ord, eftersom det tenderar att bli rätt högljutt även ute bland lyssnarna; det är oftast lönlöst att försöka få en Brujah att inte reagera omedelbart om han får höra något som han inte gillar. Och när han säger sitt börjar någon med säkerhet gräla tillbaka. Ofta urartar det hela i slagsmål, men på ett sätt är detta charmen med rants.Mötena är öppna för vampyrer av alla klaner; det är inte som om vi diskuterar hemliga planer att ta över världen. Sådant lämnar vi åt Ventrue och Tremere.
Raves är en nyare företeelse, men ordet beskriver väl hur Brujahs festar: vilt. En rave följer vanligtvis en rant, eller ordnas skilt för sig, och är öppen för vem som helst – även för dödliga. Tidigare Brujahfester brukade vara rätt privata sammankomster, men som allt annat reflekterar även denna 1900-talsfluga tiderna. Som i den mänskliga motsvarigheten kännetecknas raves av galet dansande och droger – kort sagt: hedonism utan måtta. Raves lockar för det mesta yngre Brujahs. När dödliga deltar blir golvet en buffé, där vampyrer kan välja fritt vem de vill dricka av. Genom att dricka drogat blod kan dessa unga få känna drogens effekter själva, och allt urartar i en euforisk dimma blandat med en hel del våld. Jag antar att det är som sig bör, så länge ingen blir så oförsiktig att maskeraden riskeras.

Vetskap och åsikter bland klanen

Sekterna och traditionerna

Klanen hyser starkt varierande åsikter gentemot Camarillan, men de flesta kan väl sägas vara emot den åtminstone på någon punkt. Liksom Gangrel är vi en klan som värdesätter frihet, och ändå är den absoluta majoriteten av båda klanerna med i Camarillan. Sanningen är nog den att alternativet inte är så smickrande. Visst finns det Brujahs som kastar in sin lott med sabbaten, men dessa härjare och mördare har tappat sitt mål; förändring handlar inte enbart om förstörelse, utan uppbyggnad av något nytt. Majoriteten av Brujahs motsätter sig Camarillans metoder enbart för att de är ”begränsande så in i helvete”. Enbart den dummaste Brujah har dock problem med maskeraden. Orsaken är att maskeraden tvingar andra vampyrer att behärska sig. Maskeraden tvingar oss att respektera varandras oliv och städa upp våra spår, om man inte har akut dödslängtan alltså. Den gör det också förbannat svårt att påverka det mänskliga samhället överhuvudtaget, vilket främst begränsar de klaner som är nästan maniskt beroende av sina människohjordar. Tack till Ventrue och Toreador för att ha gjort upp regler som begränsar deras egna aktiviteter mest av alla. Kanske de uppskattar uppmaningen.

Men alla traditioner sväljs inte lika lätt som maskeraden av alla. Fursten i en stad har rätt att tolka traditionerna, och det finns minsann rum för tolkningar. Bland Finlands furstar är Markus Clinsmann (Tremere) av Vasa utan tvekan den strängaste, men även den klaraste domaren i staden. Helsingfors furste, Leonora Silverberg (Ventrue), ligger inte långt bakom, men i motsats till Vasa har huvudstaden ett flertal äldre vampyrer, inklusive undertecknad, vilket gör att furst Silverberg i större mån är beroende av populär opinion. Samma gäller för Åbo, som dock är en konststad mer än något annat, medan den starkes välde råder i Uleåborg. De Brujahs som jag hört av norrifrån verkar komma rätt bra överens med Gangrelstyret där. Oavsett är det i Vasa och Helsingfors som de flesta motsättningarna finns. Oavsett vilken stad man befinner sig i kan vilken Brujah som helst hitta något att ogilla, men annars vore man ingen Brujah, antar jag.

Klanen

Oavsett vår allmänna brist på organisation är vi en klan av bröder och systrar. Ge två Brujahs en gemensam fiende och de kan samarbeta som inga andra, oavsett personliga meningsskiljaktigheter. Känslan för ”vi mot dem” är mycket stark inom klanen, och Brujahs lägger alltid sin tilltro till en klanbroder eller -syster framför en utomstående. Ingen förstår en Brujah som inte är en Brujah.

Andra klaner

Gangrel
Har du någonsin sett en Gangrel strida? Vi må ha rykte om oss att vara våldsamma, men Gangrels är sanna krigare, speciellt de som har klor. Den som villigt gör sitt bo i varulvsterritorium är antingen galen eller tuff som satan – antagligen bådadera. De flesta Gangrels är ändå jordnära varelser, och lätta att umgås med.

Malkavian
Liksom oss gör Malkaver som de vill, men olikt oss är majoriteten Malkaver helt värdelösa. Problemet är att skilja de med någon sorts riktning från de enfaldiga. Hälften av deras så kallade ”insikt” är säkert skådespel, men hur ska du veta vad som är sanning? Ta dem aldrig på orden, vad du än gör. Håll även i åtanke att de kan göra precis vad som helst, när som helst, utan (uppenbar) orsak.

Nosferatu
Man måste väl tycka lite synd om Nosferatu för vad deras omfamning gör åt dem. Giv akt ändå, för deras förvrängda yttre får många att tro att de kan komma undan med att vara äckliga som få. Det första och sista du bör vara medveten om i allt som rör Nosferatu är att inget tycks undgå dem. Var försiktig med att göra fiender av dem.

Toreador
Toreadorer är nästan undantagslöst bedrövliga varelser med missriktad passion. Förvänta dig aldrig en toreador att få till någonting meningsfullt, för han spenderar all sin tid på att pricka av sina rivaler. Å andra sidan är det farligt att tro på stereotyper. Jag känner personligen toreadorer som är lika farliga att korsa som närmaste Nosferatu. Nämn dock aldrig att det finns en likhet mellan dem – det vore tillräckligt för att orsaka frenesi hos många. Rosens klan är fåfänga, och därför högst mottagliga för komplimanger.

Tremere
Det finns två sorters blodsmagiker: de bräckliga och de olidligt mäktiga. Var försiktig om du har sönder någon av de bräckliga, för han kanske bara råkade vara knähund åt en olidligt mäktig en. Lita heller aldrig på en Tremere, oavsett vad han lovar. Låt Gandalf söka sina ovärderliga artefakter i fred om det är så viktigt för honom, och håll ryggen fri.

Ventrue
Vi har hatat klan Ventrue ända sedan Kartago, men för dem som inte personligen var med (vilket väl är en 99 % nuförtiden) är detta en uttjatad historia. Den moderna tidens Ventruer ger ändå gott om orsaker för vår klan att hata dem: bara att de försöker leda hela världen är nog för många. Ändå måste det erkännas att de inte är några dåliga ledare, och så glada är de att stå på toppen att de kan gå genom eld och vatten för att nå dit. En överdriven besatthet med pengar leder oftast till fall.

Lasombra
De demoniska Lasombra leder sabbaten. Deras syn på frihet är att ta en satanisk nöjestur till helvetet och tillbaka. Om priset är din mänsklighet, är det värt det? Få Brujahs har något som helst över för Lasombra, speciellt som de generellt sett är högfärdiga tillbedjare av maktstrukturer, precis som Ventrue.

Tzimisce
Jag känner till en enda Tzimisce i Finland, och han passar inte stereotypen av dessa monster, som allmänt sett är en blandning av nosferatiskt yttre och malkaviskt inre på steroider. Under ytan kan du dock vara säker på att hitta en sadistisk jävel, som går igång på förfärliga experiment såsom genitalierförflyttning och huggtandstransplantationer. De passar i sabbaten som handen i handsken.

Antitribuer
Vår klan tros ha flest antitribuer, vilket långt kan hänföras till vår rebelliska natur när den går för långt. Antitribuer saknar de spärrar som vettiga vampyrer lägger upp för att försvara sig själva, och här talar jag mer om mänsklighet än om traditioner. Ta aldrig en antitribu för något annat än hon är: ett hänsynslöst monster som har övergivit det som gör henne till ett högre rovdjur.

Giovanni
Som nekrofiliska Ventruer med styrka. Klan Giovanni har hittills inte haft något att göra i Finland, och de svarar ju heller inte inför Camarillan. Ute i Europa har deras maffianät en del att erbjuda, om du inte har problem med ruttnande lik alltså.

Ravnos
Tjuvarnas klan har ett förfärligt rykte, vilket de inte alltid uppfyller. Håll ändå hårt i din plånbok nära dem. Kleptomani verkar gå i blodet. De är dessutom klipska så det förslår, och en fallenhet för illusioner och skuggspel gör dem farligare än de ser ut.

Sets följeslagare
Likt ormarna de tillber har Setiterna kluvna tungor. Några varningar: Ta inget en Setit erbjuder "gratis", för allt har ett pris. Bli aldrig i skuld till en Setit, för han drar in skulden på sätt du inte kunde tänka dig. Om du ändå lockas, bli aldrig beroende av det Setiten säljer, för vet att det enda han eftersträvar är att korrumpera din själ. Acceptera att du kan ha nytta av hans varor ibland, men annars håll dig långt borta.

Dödliga

Människorna tror sig vara högst i näringskedjan, men ovanför dem finns ett gömt rovdjur. Vi får dock aldrig glömma att människorna är 10 000 gånger fler än oss, och intelligenta varelser. En enda kameratelefon på fel plats vid fel tidpunkt kan orsaka vampyrernas undergång. Var alltså försiktig var och hur du äter. Människor kan förstås också vara bra för annat än mat. Underskatta aldrig vad närheten av en levande, ovetande människa kan göra för din egen mänsklighet.

Ghouler å sin sida kan vara verkligt nyttiga varelser. Blodsbandet gör dem totalt lydiga och beroende av dig. Att ta friheten ifrån dem är ett nödvändigt ont för att skydda dig. Det finns ingen orsak att inte hålla dig med ghouler, och i vissa fall kan detta vara ett bra mellanskede för eventuella barn.

Observera att ovanstående åsikter varierar väldigt mycket från en Brujah till en annan, men ovanstående kan om inte annat tas som erfarenhetens ord från en anspråkslös person.

Se även:

Brujah (kategori)

_b
Om inget annat nämns är denna sidas innehåll licensierat under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 License